1346; En tanke men tusen känslor.

Så där satt jag igen, tänkte igenom mitt liv och hur det varit. En riktig berg-och-dal-bana. Men vad gjorde det? Jag var lycklig nu, jag kunde känna hur lycka bubblade inom mig. Små bubblor som bara blev större och större för varje gång jag såg ditt leende. Det där leendet som fick mig att smälta, smälta till en substans som spred sig över hela världen. 
Av alla människors leende som fanns där ute, var ditt det vackraste. Att se glädjen i dina ögon, priceless.
 
Så jag satt och tänkte på hur min framtid skulle kunna se ut. Jag såg bara oss, jag såg bara dig och ditt magiska leende. Ingen annan hade haft denna effekten på mig. Det var till och med bättre än kanslan man hade som liten natten innan man skulle bli ett år äldre, känslan man hade i hela kroppen natten innan julafton. 
Du var bättre än allt det där. Du är bättre än allt det där och fan vad jag gillar denna känslan. 


Jag vill upptäcka världen med dig, jag vill upptäcka livet med dig och jag vill göra det resten av mitt liv. 
Absolut, jag kan även jag medge att det är en annorlunda känsla, eftersom jag aldrig känt såhär förrut. Men jag vill inte känna på något annat sätt. 
Visst är det konstigt hur livet kan vända så fort? Hur man en dag bara "vaknar upp" igen och inser att det är precis just såhär man vill känna. 
 
Jag tvekade länge över om jag skulle låta dig få veta, precis exakt hur jag kände. Men det fick vänta, att jag ens funderade över det. Gav mig en indikation på att det inte var dags, inte än.

1345; Nu är hösten kommen, eller?

Det blev en tidig söndagsmorgon, då tvätt stod på schemat redan 07;00.
Men jag valde att ligga kvar i den varma, mysiga sängen och dra mig till halv nio.

Det var en dag som idag, en regning, små kylig söndag. Som fick mig att inse att jag faktiskt gillar hösten. Även om jag fullkomligt och totalt älskar sommar, sol-och värme.

Så står hösten också nära hjärtat. Tända ljus, John mayer i högtalarna och en bra bok. Ja, åtminstånde efter att tvätten var klar.

Dags att plocka fram och börja med mysiga tjocka koftor, snygga stövlar eller stövletter och de där extra kalla dagarna kanske till och med en halsduk får följa med på turné..

Jo, jag gillar hösten, ännu mer än jag trott.

1344; Tanken och synsättet är starkare än vi själv kan ana.

 Rutiner kan vara extremt svårt att komma in i, speciellt när det är tvärtemot vad man är van vid.
Vi är ofta väldigt entusiastiska i början av året, då är det ofta ett "NEW YEAR, NEW ME"- moment. Men let's face it, det håller sällan.
 
Samma sak gäller de som tappert försöker ställa in sig på att man ska bli ett hälsosammare-jag, hur många gånger har vi inte intalat oss själva att "på måndag, så börjar jag med med att starta dagen med en hälsosam frukost och sedan ska jag komma igång med träningen.." För vadå, ingen bra "diet" börjar på en tisdag?
 
Vad man måste ställa in hjärnan på är att det inte är en DIET man ska gå på, utan att man kanske istället ska ställa sig in på att man ska börja med en ny LIVSSTIL, det är ju trots allt något långvarit man vill sätta igång. Har jag fel? 
Samma sak gäller när man äter något utanför den kosten man lagt upp för sig själv. Då väljer man att säga till hjärnan att man "fuskar", det är också fel ( iallafall i min tanke), för just ordet FUSK har en negativ mening och klang. Något som kan framkalla känslan av att man sviker sig själv och att man där med misslyckats.
 
Jag tror iallafall att det blir lättare för en själv om man inte väljer de negativt laddade orden.